502. Eftersom väsendena således står på olika utsiktspunkter och därför har olika utsikter, och dessa utsikter är detsamma som deras upplevelser av livet, så måste dessa upplevelser bli högst olika. Men då denna upplevelse är helt bestämmande för väsendets framträdande och begär, och detta i sin tur är bestämmande för dess inverkan på omgivningen, på medväsendena, på ämnena eller materien, och då denna inverkan i sin tur skapar en återverkande reaktion hos sitt upphov, och denna reaktion är detsamma som dess "öde", är det således väsendet självt som bygger sitt "öde". "Ödet" är endast ett nuvarande resultat av väsendets tidigare inverkan på omgivning, medväsen och materia.
      Då vår inverkan på omgivningen, medväsendena och materien i dag likaså kommer att resultera i eller vara fullständigt bestämmande för vårt framtida öde, det vill säga blir till reaktioner eller efterverkningar av våra i dag utlösta begär eller önskningar, är det således av utomordentligt stor praktisk betydelse att dessa önskningar och begär blir av en sådan natur, att de kan framkalla efterverkningar som i realiteten är verklig harmoni och därmed fred och lycka. Jordmänniskans "relativa" kunskapsgrund är endast indirekt ägnad att främja detta syfte. Direkt skapar den som nämnts meningsskiljaktigheter och åtföljande disharmoni, ofred och lidande. (Indirekt skapar den erfarenheter och därmed visdom.)