512. En sådan livsfunktion är uteslutande byggd på väsendets begär efter utlösning av de för det självt behagliga energikonstellationerna eller beröringarna med materien. Genom att således utlösa tilldragning till somliga och frånstötning från andra energier, får jaget en viss domän i materien, vilket innebär att det i jagets manifestationsområde sker en ansamling av materia, en kombination av energi eller ämnen. Denna kombination av materia utgör jagets fysiska kropp. Denna kropp är alltså enbart en stående reaktion eller verkan av jagets tilldragning och frånstötning av vissa bestämda energiarter. I väsendets mineral- och växttillstånd framträder denna bara i sin späda början och försiggår i stor utsträckning genom ett från en föregående spiral nedärvt "C-vetande" eller en automatfunktion. Men genom ständig växelverkan med energierna och en åtföljande ständig påverkan av energiernas särskilda reaktionsförmågor, vaknar som nämnts väsendets "aningsmedvetande". Dess "aning" om vilka energier som är behagliga och vilka som är obehagliga för dess eget framträdande i tillvaron blir starkare och starkare, för att slutligen bli till visshet, det vill säga medveten "tanke". Och den automatiska tilldragningen och frånstötningen av materierna har således här blivit till "tanke". Väsendet börjar "tänka". Och när tilldragnings- och frånstötningsprocessen inträtt i detta stadium, är väsendet inte längre en "växt", utan har blivit ett "djur". "Djuret" är alltså det första "tänkande" väsendet i spiralen. Därför är också "tänkandet" hos detta väsen mycket elementärt, är i sitt första späda vardande. Väsendet lever ännu i stor utsträckning på "instinkten", som ju är detsamma som "aningsmedvetandet" eller det i "djuret" ännu existerande "växtmedvetandet" och den på detta baserade automatfunktionen.