518. Eftersom väsendet i spiralens första riken har utgått från "den gudomliga världen" och "salighetsriket", och därför inte har någon utvecklad fysisk organism, utan i stället har ett väldigt begär efter att kulminera i kontrasten till dessa världars livsmetoder eller levnadssätt, och då denna kontrast endast kan upplevas genom en fullt utvecklad fysisk organism, blir längtan eller begäret efter allt som kan tjäna denna organisms utveckling eller fullkomning det allt dominerande, såväl genom den medfödda automatfunktionen eller "C-vetandet" som genom det begynnande nya "A-vetandet" och "B-vetandet". I väsendets medvetande finns det alltså inte någon starkare drivkraft eller något högre syfte än fysisk förkovran och den härigenom medvetet eller omedvetet väntade fysiska genialiteten. Väsendet är hundraprocentigt inställt på att tjäna sig självt. Att oegennyttigt tjäna sina medväsen, är något som endast existerar långt borta i fjärran, helt bortom det mentala synfältets yttersta rand och därför ännu helt utom synhåll. Hela denna speciella medvetandeform, som sträcker sig ända från den begynnande "växten" till det kulminerande "djuret", är i vårt dagliga liv känd under begreppet "själviskhet".
      Då väsendets högsta "själv" eller "jag" också benämns dess "ego", och "själviskhet" är detsamma som att uteslutande tjäna detta "ego", betecknas "själviskheten" också som "egoism".