530. Kan då denna realitet vara identisk med energi? Ja, vi vet ju redan att de tre "X-en" inte är tre åtskilda realiteter, utan tre analyser av ett och samma ting. Detta är "det gudomliga något". Detta "något" kan som nämnts inte existera som en från de två andra "X-en" åtskild enhet, liksom dessa inte heller kan existera var för sig som åtskilda enheter. All materia utgör "den treeniga principen", och varje jag är därmed identiskt med "materia", och all "materia" utgör i sin djupaste analys "det gudomliga något". Därför kan materia endast existera som identisk med liv, och är under alla förhållanden och i varje situation identisk med en kombination av levande väsen (mikroväsen). Världsalltets helhetsanalys är således lika med en ocean av ämnen, vars grundpartiklar är "treeniga principer", vilka åter är detsamma som "levande väsen". Vart och ett av de tre "X-en" existerar således endast som bestående av, eller identiskt med, de två andra "X-en". "Urbegäret" kan därför endast existera som identiskt med jaget. Jaget framträder därför här med två nya analyser: det nämnda begäret och – dess upphov. När det finns ett begär, är det ett faktum att det också finns "något" som är begärande. Vi kan således aldrig någonsin komma ifrån detta osynliga eller namnlösa "något". Det är orubbligt närvarande i varje grundanalys av situationer, rörelser, ämnen eller materia. "Urbegäret" är den första form av energi, genom vilken jagets närvaro eller existens kan konstateras. Vi är därför här vid livets allra innersta och första analys. "Urbegärets" energi är det material eller den materia, genom vilken allt framträdande eller all uppenbarelse av liv och tillvaro konstfärdigt förtonar in i det eviga, allra högsta "något" (X1) och blir ett med detta. Här är gränsen för allt synligt, för all skapelse. Här står vi ansikte mot ansikte med själva "skaparen". "Urbegäret" är den sista slöjan mellan forskaren och livets upphov, när han kommer utifrån materien och söker sig inåt mot förklaringen av livet, och den första slöjan när han inifrån detta upphov söker sig utåt mot materien. "Urbegäret" är hans eget innersta väsen. Det är alla hans tankeklimats, hela hans medvetandelivs moder, medan jaget är detta hans dagliga väsens fader. Hela hans framträdande, hans tankar, viljande och kunnande, är barn av detta eviga "kosmiska äktenskap" mellan jaget och "urbegäret". Dessa två realiteter framträder således harmoniskt sammansmälta till ett ting med två analyser, en enhet bestående av två principer. Denna enhet utgör jagets sanna analys. Genom "urbegäret" är jaget rotfäst i materien och materien i jaget. Det existerar därför inte något jag som inte befinner sig i eller är sammansmält med materia, och inte någon materia, i vilken "detta gudomliga något" inte förekommer.