591. Jaget i förbindelse med sitt "ödeselement" och de där stationerade "talangkärnorna" utgör således en regerande eller härskande faktor mitt i materiens ocean. Jagets manifestation och medvetandeliv beror enbart på dess förmåga att behärska och utnyttja materiens "fasta", "flytande", "gasformiga" och "strålformiga" tillstånd. Detta utnyttjande kan framträda i två faser. Det kan vara "fullkomligt" och "ofullkomligt". Jaget måste nämligen behärska det ena energitillståndet med det andra. Det måste sätta en "förtätande" energi emot en "avdunstande" när det vill skapa "fasthet" eller "materialisation", medan motsatsen är fallet när det vill skapa upplösning eller "dematerialisation", då det alltså måste sätta en "avdunstande" energi emot en "förtätande". Och detta är i verkligheten den generalprincip som all manifestation beror av, alltifrån människans sprängning av klippor, sten och granitblock till hennes allra innersta själsliga känsla av hängivenhet, trofasthet eller kärlek, eller, när hon går åt det motsatta hållet: alltifrån hennes skapande av väldiga komplex i betong och cement till hennes våldsamma utlösning av hetsighetsanfall. Dessa exempel talar här sitt tydliga språk. Det kan inte förnekas att sprängning av klippor är fysisk upplösning, och att hängivenhet, trofasthet eller kärlek är andlig förtätning, liksom det heller inte kan förnekas att hetsighetsanfall eller vredesutbrott är andlig explosion eller upplösning, och att skapandet av betong- och cementblock är fysisk förtätning av materia.
      Materiens förtätning eller upplösning är alltså den fundamentala grunden och det hjälpmedel, utan vilket varje form av manifestation skulle vara omöjlig för jaget. Alla manifestationer är i själva verket endast täthetsgrader i materien. Och var och en av jagets önskningar eller begär kan endast existera som en tilldragning mot någon av dessa täthetsgrader. Om en person önskar skapa till exempel en springbrunn i sin trädgård, måste han ju få till stånd de kombinationer av "fasta" och "flytande" ämnen eller materier som är nödvändiga för att skapa en sådan företeelse. Han måste använda "fasta" materier till rörledning och fontän och "flytande" materia (vattnet) till själva "springvattnet". Är det en ballong han vill skapa, måste han använda "fast" materia till höljet och "gasformig" till innehållet. Men det som gäller för springbrunnen och ballongen, gäller också vid allt annat skapande. Varje manifestation består av ett ömsesidigt stödjande eller stärkande av de "fasta", "flytande" respektive "gasformiga" ämnena, det vill säga: skapandet av en jämviktspunkt mellan samtliga nödvändiga materier.