Livets Bog, del 2
Varför kretsloppet betecknas som en "spiral"
607. I det "kretslopp" som vi här i Livets Bog kallar "spiral", befordras den stora "hungern" av en kolossal "mättnad" på laborerandet med "strålformig" materia, det vill säga mättnad på en "andlig tillvaro". Eftersom "mättnaden" befordrar längtan eller "hungern" efter motsatsen till det man är "mätt" på, befordras väsendenas "rörelse" i "spiralens" första hälft av en fundamental "hunger" efter att få laborera med "fysisk" materia, alltså de "fasta", "flytande" och "gasformiga" materierna och det på dessa baserade skapandet av en "animalisk" tillvaro. Och det är denna "hunger" som blir tillfredsställd genom skapandet av växtriket, djurriket och människoriket.
      Men efter denna "mättnad", som kulminerar hos djurrikets mest materialistiska väsen, jordmänniskan, skapas "hungern" eller längtan efter motsatsen. Och motsatsen till det materialistiska, djuriska eller fysisk-animaliska stadiet är just den "andliga" tillvaroformen eller väsendets skapande i ren "strålformig" materia. Och det är just på grund av denna "hunger" som alla de moraliska idealen eller föreskrifterna här leder mot humaniteten eller kärleken, som är väsendets begynnande skapande i "strålformig" eller andlig materia och således blir vägen till den önskade "mättnaden". Denna "mättnad" på laborerandet med "strålformig" materia eller upplevelse av en andlig tillvaro manifesteras genom väsendets upplevelse av "visdomsriket", "den gudomliga världen" och "salighetsriket". Efter denna "mättnad" uppstår så åter "hungern" efter motsatsen. Väsendet längtar åter till den fysisk-animaliska tillvaron och förs åter in i de tillvaroformer där denna kan uppnås. Detta betyder alltså att väsendet här förs in i ett nytt "kretslopp", osv. Att det verkligen är ett nytt "kretslopp", kan ju inte förnekas. Väsendet kan omöjligt föras in i samma "kretslopp" en gång till, för då skulle "det skedda kunna vara oskett", och det är ju en omöjlighet. Detta betyder i sin tur att väsendets eviga tillvaro uteslutande består av sådana "kretslopp". Och då dessa alltså inte kan vara upprepningar av ett och samma "kretslopp", utan vart och ett måste vara ett nytt "kretslopp", ser vi här grunden till att jag betecknar dessa "kretslopp" som" spiraler".