890. Utifrån dessa analyser blir det inte svårt att förstå Världsåterlösarens ord om den som säger "du dåre" till sin nästa. Den som kallar sin nästa "du dåre" i den betydelse som vi här har antytt, är ju ett väsen som förebrår, plågar eller förföljer en annan individ för något som denne inte alls har under sin dagsmedvetna viljekontroll. Men den som kan manifestera en sådan förföljelse, vet heller inte vad han gör, för i så fall skulle han inse vilken dåraktighet hans förföljelse representerar. Men eftersom förmågan att se denna dåraktighet inte är en viljeakt, utan en fråga om utveckling, kan den heller inte bibringas väsendet av någon jordisk överhet genom påbud, straff eller terror. Och detta väsen kan då inte heller till följd av denna bristande förmåga "bli skyldigt inför rådet". Ingen jordisk överhet eller domstol kan rättmätigt döma individen till straff för bristande förmåga, även om denna överhet naturligtvis måste göra honom ansvarig för de på grund av den bristande förmågan manifesterade och farliga, men av väsendet självt viljekontrollerade handlingarna. Då bristen på förmåga alltså inte är något som har med viljan att göra, kan den inte på ett ögonblick upphävas med hjälp av individens nuvarande vakna, dagsmedvetna vilja eller genom någon överhets straff eller tortyrmedel. Det är därför inte så märkligt att Världsåterlösaren, när det gäller dessa utanför individernas viljekontroll liggande mentala inställningar, hänvisar till en högre instans. Det är denna han benämner "det brinnande helvetet".