1080. All "rörelse" är således identisk med jagets anknytning till materien och blir därmed uttryck för ett "levande väsens" funktioner, dess tänkande och dess härigenom uppkomna laborerande med materien och skapande av "livsupplevelsen". Och därmed är vi framme vid det rent fysiska förnimmandet, där "rörelserna" åter indelas i många olika hastigheter och arter. Det är dessa "rörelsearter" vi känner som sinnesintryck, som färger, som fasta, flytande, gas- och strålformiga materier, som organismer och kroppar etc. Eftersom varje sådan "rörelse" eller materieart också är en "begränsning", utgör den ett rumsavsnitt, vilket liksom "förfluten tid" och "framtid" kommer att ha en särskild placering i förnimmelseområdet. Men en sådan placering kommer inte bara att utgöra ett "framför" eller ett "bakom" i själva "nuet", utan också ett "framför" eller ett "bakom" i förhållande till andra rörelsearter eller företeelser i förnimmelseområdet. Alltefter sina placeringar kommer företeelserna alltså att göra sig mer eller mindre gällande i förhållande till centrum i samma område. På så sätt uppstår här "avståndsbegreppet". Somliga företeelser är "nära" centrumområdet, andra är "långt borta" från detta område. Här står vi inför urformen "nära" och "fjärran", som åter närmare kan preciseras genom "mått".