Martinus: Livets Bog, del 4, st 1105

1105. Då "upplevelserna", som är detsamma som "tankar", kommer till i form av dimlika och osäkra "aningar" och inom det nämnda området genomgår en utveckling fram till konkreta eller absoluta fakta, framträder området alltså som ett nytt uttryck för tankens olika stadier i denna utveckling eller detta fullkomnande. Vi kan då indela området efter dessa stadier eller faser och kommer därvid fram till precis samma analys som den världsalltet framträder med, nämligen spiralkretsloppets sex olika riken eller faser. Den yttersta av dessa faser, alltså den, där "tanken" eller "upplevelsen" kommer till synes i sin första nebulosaliknande tillblivelse eller skapelse som "aning", känner vi redan till som "instinktzonen" eller "växtriket". Innanför detta yttersta randområde finner vi ett nytt ringformat område, nämligen "tyngdzonen" eller "djurriket". Innanför detta område återfinner vi terrängen för den "utvecklade känslan", "kärleken", den terräng som här i Livets Bog närmare betecknas som "det riktiga människoriket". Omedelbart innanför detta område har vi zonen för "intelligensens" kulmination eller "visdomsriket". Därnäst kommer förnimmelseområdets sista zon för "yttre" medvetandefunktion, nämligen "intuitionens" domän, det vill säga kulminationen av allt medvetandeliv och glädje över upplevelsen av "nästan", som i sin tur är detsamma som kulminationen av upplevelsen av Gudomen. Det är denna upplevelse som här i Livets Bog analyseras som "den högsta elden" och som utgör den högsta sfären eller "den gudomliga världen". Efter denna höga sfär kommer förnimmelseområdets allra innersta domän, "minneszonen" eller "salighetsriket". Denna domän skiljer sig från de andra medvetandezonerna i förnimmelseområdet genom att den är ett "inre" område, som består av ett slags "kopia" av de fem "yttre" domänerna. "Salighetsriket" utgör alltså ett område för vart och ett av de fem nämnda grundenergiernas områden.

Föregående

Nästa