Martinus: Livets Bog, del 4, st 1121

1121. I "den inre världen" eller väsendets "salighetsrike" kan, som nämnts, enbart de "minnen" existera som framkallats av realistiska "upplevelser". Varje "upplevelse" är nämligen i verkligheten i sin högsta analys en i "den yttre världen" förekommande skapelse av "minnen". En "upplevelse" som inte skapar "minne" är inte någon "upplevelse". Den har inget inflytande på individen och är därmed i hans medvetandeskapelse lika med "intet", vilket alltså betyder att en sådan "upplevelse" är en fullständig omöjlighet. I enlighet med detta kan en "upplevelse" omöjligt existera eller uppstå utan att just vara en i individens inre framträdande "bildskapelse" eller "kopiering" av "den yttre världen". Hela "det levande väsendets" "inre värld" är således en i "salighetsmateria" materialiserad "återgivning" eller "kopia" av "den yttre världen" såsom detta väsens sinnen har reagerat på den. Och därmed har väsendet "förärats" en fullständig "återgivning" av "den yttre världen". I väsendets inre framtonar en strålande, "levande kopia" av universum eller världsalltet med dess omätliga områden av världar, solsystem och vintergator, för att inte tala om mångfalden av livsformer och detaljer, väsen och ting på väsendets eget klot, allteftersom väsendets sinnen varit i stånd att reagera på denna "yttre värld". Det finns således inte ett enda ting i den "yttre värld" väsendet har upplevt som inte har lämnat efter sig en noggrann "levande kopia" i dess "inre värld", det må vara varje slag av rörelse, varje art av fasta, flytande, gasformiga och strålformiga ting, det må vara talande och skapande människor med sina konstverk, sitt fysiska och mentala kunnande, det må vara havets brus och bergens stillhet, vinterns snöyra, rimfrost och iskristaller, sommarens blomsterprakt, böljande soldis, ljusa nätter, tropikernas djungler, vilda djur och sällsamma växter, palmlundar, korallöar, öknar och hägringar, det må vara väldiga naturkatastrofer, vulkanutbrott, jordskalv, stormfloder såväl som stilla månskensnätter, spegelblanka vatten och solglittrande böljor osv. Alla detaljer från "den yttre världen" är alltså i form av "levande kopior" närvarande i väsendets "inre värld" allteftersom de har upplevts av detta väsen. Och mitt i hela denna väsendets "inre värld" vandrar, likaså i form av "levande kopior", alla de upplevda väsen omkring som har varit dess föräldrar, vänner, kamrater, dess make eller maka, dess barn och syskon och alla andra upplevda medmänniskor från när och fjärran, såväl vänner som fiender. På samma sätt är naturligtvis också alla andra upplevda företeelser, såväl sådana som väsendet tycker om som sådana det inte tycker om, närvarande i form av "levande verksamma kopior" här i väsendets "inre värld". Ja, denna "inre värld" rymmer inom sitt område absolut allt som väsendets sinnen över huvud taget har reagerat på av "den yttre världens" detaljer, det vill säga allt vad väsendet till dags dato har förnummit eller upplevt. Men när allt "det levande" som väsendet till dags dato har upplevt av "den yttre världens" detaljer således i kopierad form är närvarande här i dess "inre värld", betyder ju detta att hela världsalltet i sin gigantiska utsträckning, såsom det tett sig för väsendets sinnen eller som väsendet har upplevt det i sin "yttre värld", är fullständigt närvarande i dess "inre värld". De detaljer som väsendet inte alls har anat och ännu mindre upplevt, existerar ju ännu inte för detta väsen i "den yttre världen" och kan därför inte heller existera i dess "inre värld". Men här känner ju väsendet inte någon saknad efter dem, lika lite som det saknat dem i sin "yttre värld". Vem kan sakna det vars existens inte anas? Allt som väsendet "anar", "tror" och "vet" existerar i "den yttre världen" finns naturligtvis lika orubbligt säkert i dess "inre värld" i form av "aning", "tro" respektive "vetande".
Tänk, vad det betyder att på så sätt äga en "levande" och absolut fullständig "kopia" av det upplevda världsalltet eller universumet som sin egen absolut "privata egendom", ja, som en för andra väsen helt oåtkomlig "kammare", enbart som en skänk från den eviga Försynen. I sanning en i ordets verkliga mening gudomlig gåva.

Föregående

Nästa