1168. Med denna tillvaro i ljuset slutar de gudomliga, nedärvda berättelserna. Det ligger helt utanför dessa berättelsers ram att uttrycka eller kungöra vad som vidare sker i denna ljusets tillvaro. Världsåterlösningens princip har således endast haft till uppgift att genom dessa berättelser "vägleda" väsendena från "ljuset" genom "mörkret" och fram till "ljuset" igen. Berättelserna börjar med "Adams" och "Evas" tillvaro i "ljuset" och slutar med deras återkomst till "ljuset" eller Gudomen. Med andra ord, de uttrycker eller sysselsätter sig enbart med den del av det levande väsendets liv som utgör passagen genom spiralkretsloppets "mörkerzon". Dess passage genom samma kretslopps "ljuszon" har dessa gudomliga ord och meningar inte till uppgift att vara någon särskild "vägledning" för. Men här är en sådan "vägledning" ju också helt överflödig, eftersom "skapelsen av Adam" sedan länge är färdig. "Adam" har blivit till människan som "Guds avbild, skapad till att vara lik honom" och är därmed "ett med Fadern".