Samhället är i disharmoni med sig självt. Dess praktiska liv är i stor utsträckning "krig", "straff" eller "hämnd", men det tror att detta utövande är "kristendom"
1245. Ja, men hur ska de då kunna vara annorlunda än de är?
De kan väl inte avskaffa sina "fängelser" och "straffanstalter" och låta "förbrytarna" få fritt spelrum.
Då skulle ju nationerna i ännu högre grad bli "hedniska stater".
Ja, det är fullständigt riktigt.
Men det är heller inte för att ansätta eller med ond vilja kritisera staterna som vi här har framfört dessa fakta.
Tvärtom kan ju varje läsare överallt i Livets Bog se
att den är ett försvar och en utredning av att absolut ingenting kan vara fullkomligare än det just för ögonblicket är, baserat på sitt förflutna och med tanke på vad det ska utlösa i framtiden.
Att "straffproblemet" tas upp här, är just därför att det i framtiden inte ska förbli som det är i dag.
Därför är det också ett led i ögonblickets absoluta fullkomlighet när det påpekas att samhället är i disharmoni med sig självt.
Samhället tror att det är "fullkomligt kristet" och representerar den motsvarande "fullkomligt kristna" humaniteten eller kärleken i sitt lagsystem, medan sanningen är att dess lagsystem och det därpå baserade praktiska livet i stor utsträckning är kristendomens raka motsats och representerar "kriget", "straffet" och "hämnden".