Livets Bog, del 4
Varje levande väsen utgör en "ämnes­kom­bina­tion", vars reak­tions­för­måga visar att den utgör en eller annan grad av "hatämne" eller "kärleks­ämne" inför omgiv­ningen
1268. Mellan dessa båda ytterpoler finns det naturligtvis mellanstadier för ämnenas reaktion. Dessa mellanstadier närmar sig mer eller mindre det lägsta stadiet, allteftersom "disharmonireaktionen" eller "hatet" är i övervikt, medan de på samma sätt naturligtvis närmar sig det högsta stadiet för reaktion allteftersom "harmonireaktionen" eller "kärleken" är i övervikt. Och det är på grund av detta som de levande väsendena framträder som representanter för olika utvecklingssteg. Varje steg markeras ju genom sin särskilda balanspunkt mellan "hat" och "kärlek". Med balanspunkt mellan "hat" och "kärlek" ska här förstås den särskilda kombination av "ämnena" eller energierna, som kan utlösa just den grad av "hat" och "kärlek" som krävs för att ett jag ska kunna förnimma sitt normala välbefinnande och den därav framkallade naturliga livsglädjen. För somliga jag betyder det alltså lycka eller livsglädje att "hatet" är i övervikt i deras energi- eller "ämnesmanifestation", liksom det för andra jags glädje över livet är mycket viktigt att "kärleken" är i övervikt i deras samlade ämneskombination eller energireaktion inför omgivningen. Alla levande väsen kommer på så sätt att utgöra särskilda kombinationer av "ämnen", vars samlade reaktionsförmåga alltså utvisar den ena eller andra graden av "hat" eller "kärlek". De utgör alltså i motsvarande grad "hatämne" eller "kärleksämne" inför sin omgivning.