Martinus: Livets Bog, del 4, st 1276

1276. Därefter kommer vi till "minnesenergin", som också hör till materiens "strålformiga" tillstånd. Liksom man omöjligt skulle kunna frambringa den fullkomliga "andliga skapelsen" utan "intuitionsenergin", kan man omöjligt få till stånd någon skapelse utan "minnesenergi". Att uppleva utan "minne", vore i princip detsamma som att äta mat utan att ha mage eller matsmältningsorgan. Lika omöjlig som en animalisk, fysisk tillvaro vore utan dessa organ, lika omöjligt vore livet utan "minne". Att ett väsen mitt i sitt dagliga liv plötsligt kan förlora "minnet" och ändå leva, betyder ju inte att väsendet i absolut mening har förlorat "minnet", utan enbart att det uppstått någon tillfällig abnormitet eller något fel i det organ som utlöser individens förbindelse mellan hans minnen och hans vakna dagsmedvetande, alltså en tillfällig sjukdom eller ett fel i hjärnan. Utan "minnesenergi" skulle "den inre värld" som de levande väsendenas minnen utgör, och som vi i Livets Bog lärt känna som "salighetsriket", inte kunna existera. Och utan denna "invändiga värld" skulle aldrig någonsin den frånvaro av vaket dagsmedvetet liv och upplevelse i "den yttre världen" och den därav skapade "stillheten" eller medvetslösheten i "ämnena" eller materien kunna uppstå, vilken åstadkommer att detta liv för oss framträder som "oorganiskt" eller som "mineralmateria". Denna materias uppkomst beror alltså enbart på det förhållandet att minnessfären eller "salighetsriket" fullständigt har blivit jagens eller de levande väsendenas vakna dagsmedvetna intressesfär, på samma sätt som materiens uppkomst som "organisk" beror på att den yttre, materiella, fysiska världens detaljer fullständigt har blivit dessa jags eller levande väsens vakna dagsmedvetna intressesfär.

Föregående

Nästa