Livets Bog, del 4
På grund av sitt "enpoliga" tillstånd eller sin sexualorganiska struktur blev "Adam" och "Eva" genier i att utveckla "den dräpande principen" eller att överträda "lagen om kärlek till nästan"
1287. Då alltså det motsatta könet var väsendets nuvarande absoluta ljuskälla, måste allt som kunde undanröja rivalerna och skapa gunst hos det motsatta könet bli i allra högsta grad åtråvärt. Och därmed blev alla materiella värden, alltifrån guld och ädla stenar till de mest nödvändiga näringsprodukter och kläder, inflätade i ägandebegäret, och då även oundvikligen inlemmade i avundens och hatets objekt. Det var således inte enbart begäret efter att äga det motsatta könet som utvecklades, utan även begäret efter att äga de rent materiella företeelserna. Ja, så starkt utvecklades detta begär efter jordens gods och guld, att det emellanåt helt övertrumfade begäret efter det motsatta könet. Väsendet blev "girigt", blev en "girigbuk", önskade bara "samla i ladorna" och saknade varje förmåga att känna sig mättat, även om dess ägodelar var tusen gånger fler än vad som behövdes för livets normala uppehälle. Samma omättliga begär kunde ibland också göra sig gällande i fråga om ägandet av det motsatta könet. Det är detta omättliga begär som ger upphov till "polygami" (en mans äktenskap med flera kvinnor) och "polyandri" (en kvinnas äktenskap med flera män). Det är självklart att sådana företeelser inte minskar svartsjukans, jalusins eller avundens kval. Ju fler företeelser som efter hand ingår som objekt för rivalitet och äganderätt, desto större måste naturligtvis hatets och förföljelsens domän bli. Och då väsendets polkonstellation eller organiska struktur således är förutsättningen för denna dräpande livsform som dagligt liv för det levande väsendet eller "Adam" och "Eva" hela djurriket igenom och ända fram till den högt utvecklade jordmänniskans stadium, måste "Adams" och "Evas" erfarenhetssamlande och begåvning i synnerligen hög grad bli just till förmån för svartsjukan eller hatet och därmed den dräpande principen. Och "Adam" och "Eva" blev genier i att åstadkomma överträdelser av alla de bärande livslagarna. Deras begåvning eller tekniska och kemiska kunnande blev kulminationen av lemlästning, mord och dråp, splittring och nedbrytning.