Tillbaka till startsidan
Livets Bog, del 4
Gå tillbakaFöregående
NästaGå fram
Varför gudasonen blev materialist och glömde den andliga världens existens
1296. Ju mer enpolig gudasonen blev, desto väldigare blev det krav på "äganderätt" som växte fram i hans medvetande. Ja, så starkt växte sig detta krav, att ägandet av det motsatta könet inte var ett tillräckligt objekt, utan ägandet av snart sagt obegränsade mängder av materiella företeelser eller skapade ting måste också till, även om inte heller dessa till sist kunde uppfylla det omättliga begäret. Så småningom måste gudasonen därigenom bli så upptagen av att tillfredsställa sitt omättliga begär, att han inte alls fick tid eller intresse över för "tinnarna". Och ju mer man trängde in i kunskapen om "dalens" detaljer, desto längre bort kom man från "tinnarna". Och ju mer man kom bort från dem, desto otydligare blev "tinnarnas" eller ljusets lokala detaljer. Ja, till slut kunde man inte ens längre se "tinnarnas" konturer. Och illusionen om att "dalen" och dess detaljer var det enda existerande blev fundamental. Det är alltså här vi finner gudasonen kulminerande i kunskapen om "dalens" lokala detaljer (den materiella vetenskapen), medan han är totalt ovetande om "tinnarnas", ljusets eller den andliga världens existens, ja, till och med hatar varje tankesystem som blott antyder eller påminner om denna existens.
Gå tillbakaFöregående
NästaGå fram