Martinus: Livets Bog, del 4, st 1331

1331. Innanför dessa två poler befann sig den övriga jordmänskligheten, indelad i stånd och klasser alltefter varje enskild individs innehav av "kapital" eller "bankkonto". All naturlig klasskillnad, det vill säga den medfödda "andliga skillnaden", skillnaden i intelligens och känsla, skillnaden i intellekt och moral, var här fullständigt åsidosatt som en helt underordnad faktor vid sidan av den klasskillnad som bestämdes av storleken på väsendenas kapital eller "bankkonto". Den rike mannens kanske helt obegåvade söner blev "överklassväsen", "direktörer" och toppfigurer i faderns eller släktens stora företag, helt oberoende av om de var naiva, mindre begåvade eller primitiva, såvida de inte rent av var så andefattiga att de måste förklaras abnorma eller otillräkneliga, medan den fattige och obemedlade mannens son naturligtvis inte hade någon chans vid tillsättandet av sådana platser, hur begåvad han än var och vilka kvalifikationer och vilken utbildning för ämbetet han än hade. Härav det gamla talesättet: "Fan tar hand om de sina." En naturlig följd blev att "överklassen" kom att rymma en stor procent individer som närmast blev dagdrivare, vällustingar och slösare, medan "underklassen" blev hemvisten för en stor procent av de så kallade "asociala" individerna: "tjuvar", "rånare", "skojare" eller "svindlare" på det ekonomiska området. Om den obemedlade inte kan få arbete och alltså inte har möjlighet att skaffa sig inkomster på så kallad "legal" väg, har han ju ingen annan utväg än den "illegala", alltså samma väg som djuret väljer för att kunna upprätthålla livet. Men är det i själva verket någon "förbrytelse"? Det har ju för länge sedan blivit ett faktum att "den falska affärsprincipens" herravälde över samhället på inget vis har skapat någon absolut betryggande garanti för att alla och envar ska kunna undgå arbetslöshet och åtföljande brist på existensmedel. Men när samhället inte kan ge individen en sådan garanti, är ju denna individ därmed förflyttad tillbaka till "djurets tillstånd", till "djurets livsbetingelser". Han har då inget annat att göra än att använda sig av "djurets självtäktsmetod". Han måste "ta själv", om han inte föredrar att lägga sig ned och dö. Vem är då i detta fall mest "asocial", samhället eller "tjuven", "rånaren"?

Föregående

Nästa