Livets Bog, del 4
De "kommunistiska" samhällena av i dag framträder ännu inte i renodlad form och har inte den andliga stabilitet som kunde göra dem till värdiga representanter för Världsåterlösarens "kommunistiska" mentalitet eller det "goda behag" som under julnatten bebådades jordmänskligheten
1337. Under en sådan period har "det kommunistiska samhället" ännu inte en sådan andlig eller utvecklad stabilitet, att det kan hållas i gång enbart på rent "kommunistisk" basis. Det är således inte baserat på fullständigt fri rösträtt. Det är upprättat och upprätthållet i kraft av "diktatur". Det är ännu underkastat den materiella "maktprincipen", och en sådan tar inte hänsyn till det enskilda väsendets utvecklingsstadium, dess uppfattning och dess rösträtt, om det nu över huvud taget ger detta väsen en sådan. Individen är här underkastad en makt som tvingar honom att tänka och handla enligt idéer och föreställningar som han ännu inte kan få att stämma överens med sin egen uppfattning om "idealism" och "kultur". Han "enkelriktas" på samma sätt som en grupp soldater. All självständig tankeverksamhet och frihet är avlägsnad från hans område. Allt tänkande ombesörjs av makthavarna. Individen har bara att stå andligen och kroppsligen i givakt inför detta råa maktvälde. Att detta inte är någon fullkomlig eller värdig representation av Världsåterlösarens "kommunistiska" mentalitet, vilken föddes som en "julstjärna" på jordmänniskans andliga himmel, är ju inte svårt för den andligt utvecklade forskaren att inse. Hur skulle väl en sådan "enkelriktning", ett sådant mentalt frihetsberövande, ett sådant avlägsnande av individens egen tanke- eller uppfattningsförmåga, kunna skänka jordmänniskan det "välbehag" som uteslutande baserar sig på "kärleken till nästan"? Den kan i stället enbart skapa andlig slöhet och likgiltighet och dräpa all "ansvarskänsla". Där människan inte ges någon frihet, kan det heller aldrig uppstå någon "ansvarskänsla". Och där ingen "ansvarskänsla" finns, kan det endast uppstå försvagning av "individualitetskänslan". Väsendena kan endast utvecklas till mentala automater. Och ett samhälle av mentala automater kan omöjligt vara identiskt med verklig "kommunism". Ett sådant samhälle är bara ett med makt och våld på konstgjord väg skapat och upprätthållet parti av livlösa, mentala figurer. Att uppfatta detta samhälle som "kommunistiskt", är som att ta fel på sol och måne. Det är att dyrka nattens skuggor i stället för dagens solsken.