1546. Då "Adam" och "Eva" således var helt utan kunskap om mörkret, blev denna energimassa omkring det automatiskt handlande jaget identisk med den "jord", av vilken Gud skulle skapa "människan till sin avbild". Det är denna skapelseprocess vi här i Livets Bog känner till som kretsloppet. Detta kretslopp har alltså en zon, i vilken den ovetande "Adam" och "Eva" från sitt himmelska tillstånd "invecklas" i jordisk eller fysisk materia genom att "äta av kunskapens träd på gott och ont", vilket i sin tur är detsamma som att erfara eller uppleva vad som verkligen är "gott" och vad som verkligen är "ont". Det är denna zon som blev den dräpande principens hemvist, "djurriket" eller "helvetet", som åter är detsamma som den "död", vilken, som nämnts, skulle bli följden av att "äta av kunskapens träd". Denna "dödsprincip" eller detta "helvete" är markerat med det mörka (streckade) området på symbolens översta avsnitt. Vi ser även på symbolen att denna mörka princip eller denna "dödszon" är som högst på kretsloppets andra trappsteg (det orangefärgade). Det måste dock påpekas att även om mörkret, såsom framgår av symbolen, sträcker sig genom kretsloppets alla övriga riken, är det enbart inom kulminationsavsnittet eller "djurriket" som det framträder som olycka och lidande eller som det verkliga "helvetet". Utanför kulminationszonen existerar mörkret endast som dagsmedveten kunskap om mörkret, eller som det konkreta vetande som i form av högintellektualitet leder väsendenas viljeföring till att, inte instinktmässigt eller automatiskt, utan i vaket dagsmedvetet tillstånd, uteslutande vara i kontakt med det totala uppfyllandet eller iakttagandet av kärlekslagen. Detta gäller dock inte för "växtrikets" zon (röd färg), som ju i själva verket är det bibliska "paradiset", där väsendena lever i ljuset, men börjar "drivas ut" ur trädgården och som "köttätande växter" börjar "invecklas" i den dräpande principens materier, börjar "synda", och samtidigt med detta börjar få ett vaket fysiskt dagsmedvetande, men mister minnena av den himmelska världen och sitt eget jags kosmiska identitet.