De manifestationer som utgör dygder för djuret är straffbara handlingar för människan, till exempel att ljuga, stjäla och dräpa
1563. På grund av att jordmänniskan således är på väg bort från de djuriska principerna och tillstånden med avseende på självbevarelsedriften, kan hon ju inte som "djuret" "ta själv", det vill säga "stjäla".Hon får heller inte "ljuga" eller "bedra", medan djuret emellanåt till och med genom sitt utseende är fött till att narra sin omgivning.Vad ska man säga om kameleonten, som kan anta omgivningens skiftande färger?Och vad säger man om "den vandrande pinnen" och liknande?Inte heller får jordmänniskan som djuret dräpa konkurrerande eller rivaliserande medväsen.Därför har det upprättats "fängelser" och "straffanstalter".Dessa företeelser utgör alltså åtgärder som används i den förvandlings tjänst som gör "djuret" till "människa".Människorna "straffas" om de begagnar sig av de djuriska principerna, de principer som alltså för djuret är den allra högsta dygd.