Livets Bog, del 4
Varför det uppstår något som heter "det onda" och "det goda" i det levande väsendet
1583. I den halva del av ett rike som markeras med den vita cirkelfiguren är organismstrukturen alltså renodlad, vilket innebär att den är i hundraprocentig kontakt med väsendets begär och vilja. I denna halva del av riket förekommer det inte något missnöje med livet eller någon önskan om en ännu bättre tillvaro. Mättnaden på detta rike har ännu inte kulminerat. Det finns därför här i väsendets struktur inte något som heter "det onda" eller "det goda", som fallet oundvikligen blir i den senare hälften av riket. Där är rikets särskilda ideal upplevda intill mättnad och skapar därför inte längre livslust eller glädje. Där är det nästa rikes särskilda struktur och detaljer som börjar göra sig gällande i väsendets längtan. Och med denna längtan börjar också dess kroppsstruktur förvandlas till förmån för nästa rikes manifestationer, samtidigt som dess framträdande till förmån för det nuvarande riket degenererar. Det är detta medvetandetillstånd som hos den jordiska människan får till följd att det så kallade "onda" och det så kallade "goda" uppträder i hennes medvetande. "Det onda" är således jordmänniskans nuvarande rikes, alltså "djurrikets", speciella dräpande struktur och lagar, som hon har upplevt till mättnad. Därför finns där en ständigt växande leda eller olust gentemot dessa lagar eller denna struktur. Just på grund av denna leda eller olust blir de efter hand betraktade som "onda". Tidigare, då jordmänniskorna ännu inte var mättade av dessa djurrikets lagar och detaljer, uppfattades de som ideal eller dygder. Det var ju, som nämnts, på dessa ideal eller dygder som den nordiska gudaläran eller dyrkandet av Oden baserades. "Det goda" i jordmänniskans medvetande är som bekant principen för humanitet och kärlek till nästan och det åtföljande fridfulla och harmoniska sätt att vara, som nu är det eftertraktade idealet och det nya kommande rikets fundament (det riktiga människoriket). De två här nämnda tillstånden, det djuriska och det mänskliga, är på symbolen markerade med den mörka respektive den vita cirkelfiguren.
Symbol av Martinus
Symbol nr 12
Livet och döden