Tillbaka till startsidan
Livets Bog, del 5
Gå tillbakaFöregående
NästaGå fram
Varför väsendenas ursprungliga dubbelpoliga tillstånd nu är mystik
1612. Genom föregående analyser har vi hittills kommit fram till att "femininitet" och "maskulinitet" endast är stadier i ett kretslopp som det levande väsendet eller gudasonen måste passera i upplevelsen av sitt eviga liv. Vi har förstått att somliga väsen vid en given tidpunkt i det eviga livet började bli "maskulina", medan andra väsen vid samma tidpunkt började bli "feminina". De "maskulina" väsendena känner vi som "hanväsen" och de "feminina" som "honväsen". Av analyserna förstod vi också att dessa två väsensarter ursprungligen var "dubbelpoliga", vilket innebär att de i varje väsen framträdande två sexuella polerna var jämbördiga. I ett sådant tillstånd kunde väsendet varken vara "hanväsen" eller "honväsen" i renodlad form. Och tillvaron för sådana väsen måste därför gestalta sig på ett helt annat sätt än den gör här i "hankönets" och "honkönets" fysiska livsupplevelse. Eftersom det var dessa två enpoliga tillstånd som uteslutande förorsakade väsendenas primitiva mentala mörkertillstånd, i vilket de kulminerar i okunnighet om sin egen odödlighet och höga identitet som livets, tidens och rummets herrar, måste ju det motsatta förhållandet råda i de stadier, där väsendena på grund av sina två polers jämbördighet eller balans inte existerar som speciella "hanköns-" eller "honkönsväsen". Då denna motsatta tillvaroform inte hör hemma här på det jordiska planet, måste den, så länge människorna här ännu huvudsakligen är enpoliga väsen, förbli fantasi eller mystik för dem.
Gå tillbakaFöregående
NästaGå fram