Martinus: Livets Bog, del 5, st 1637

1637. Men det är inte enbart inom det levande väsendets livsfunktioner som livsupplevelsen är en vandring mellan ljus- och mörkerkulminationen. Ser vi på materien, finner vi att vilket föremål som helst vid vilken tidpunkt som helst likaså representerar en vandring mellan de två stora kontrasterna. Vattendroppen är växelvis med om att bilda kloakpölar och kristallklart dricksvatten, liksom det också är före detta kloakpölar som i dag bildar de vackra vita skyarna, den blå himlen eller morgon- och aftonrodnaden. Och är inte på samma sätt alla andra materier var för sig uttryck för stadier i ett kretslopp? Är inte somliga materier fasta, andra flytande, andra åter gasformiga och strålformiga? Är inte dessa stadier just skiftande? Är inte denna deras form just baserad på temperatur? Kan inte fasta ämnen bli flytande, kan inte flytande bli gasformiga och kan inte gasformiga bli strålformiga? Och kan inte strålformiga materier återigen bli gasformiga, gasformiga åter flytande och flytande åter fasta genom temperaturförändring? Förändrar inte en utomordentligt hög värmegrad tingen i riktning mot ett strålformigt tillstånd? Och förändrar inte en motsvarande utomordentligt låg köldgrad tingen i riktning mot det fasta tillståndet? Hur skulle jorden utan denna värmens och köldens påverkan annars ha blivit till? Är inte väsendenas fysiska och andliga föränderlighet, deras mentala rörelse mellan ljus och mörker, eller kort sagt all livsupplevelse, baserad på denna ämnenas föränderlighet eller rörelse i stadierna mellan eld och köld?

Föregående

Nästa