1642. Men då all rörelse, all kraftutveckling, således i verkligheten endast kan ha det enda absoluta syftet att skapa reaktion på sinnen, och då sinnena i sin tur endast kan utgöra mellanledet mellan det gudomliga något "X1" eller det allt överlevande eviga jaget och rörelsen, blir alltså detta jag ett faktum genom sinnena.Det är detta faktum som är vår egen upplevelse av livet.Livsupplevelsen måste således nödvändigtvis bestå av ett upplevande något och något som kan upplevas, det vill säga: ett jag respektive materia.Men för att kunna upplevas måste materien bilda kontraster.Denna kontrastbildning är organiserad som ett kretslopp.Kretsloppets huvudprincip är "förvandling", vilket åter är detsamma som "rörelse" från ett tillstånd till ett annat tillstånd.Men därigenom uppstår en markering av mellanrummet mellan två punkter, nämligen mellanrummet mellan det tillstånd som rörelsen utgår ifrån eller lämnar och det tillstånd som den framskrider emot.Därigenom kommer rörelsen alltså att, förutom de två nämnda tillstånden, även ge upphov till eller skapa "platsbeteckning".Men en rörelse mellan två punkter kan vara långsam, likaväl som den kan vara snabb.Därigenom kommer den att markera mellanrum mellan olika hastigheter.Det är detta mellanrum vi kallar "tiden"."Tiden" är alltså rumsbeteckningen för hastighet.Där ingen rörelse existerar, existerar heller ingen markering av hastighet.Och där ingen hastighet markeras, upphör "tiden" till förmån för uppenbarelsen av – evigheten.Och där ingen rörelse existerar, kan det heller inte uppstå någon markering av mellanrum mellan två punkter, varvid all platsbeteckning upphör.Men där ingen platsbeteckning finns, existerar inte rummet.Här finns endast – oändligheten.