Martinus: Livets Bog, del 5, st 1698

1698. När vi nu vet att de levande väsendenas tillvaro i vår spiral från överliggande spiraler upplevs som "stoff", blir det lätt att komma till klarhet om det "vegetabiliska" och "animaliska" stoffet i vår egen spiral eller i vår egen förnimmelsesfär. Enheterna i de två stoffen kan ju inte vara något annat än "levande väsen", vara ett slags "växter" respektive ett slags "djur" och "människor" i de för oss närmast underliggande spiralerna. Detta behöver naturligtvis inte betyda att de är vegetabiliska och animaliska väsen av precis samma slag som i vår egen spiral. Tvärtom, det kan de inte alls vara. Det är inte i kroppsform, utan i princip, som dessa små väsen är jämförbara med de vegetabiliska och animaliska väsendena i andra spiraler. När vi nu förstår att enheterna i det animaliska stoffet i vår egen organism är "levande väsen" och detsamma delvis är förhållandet i det vegetabiliska stoffet i vår egen sfär, är det inte svårt att förstå varför dessa två stoff har betecknats som "levande", medan det mineraliska stoffet, vars enheter inte är "levande väsen", betecknats som "livlöst". Med "levande stoff" menas här alltså "stoff", vars enheter består av "levande, vakna, dagsmedvetna väsen", medan det "livlösa stoffet" enbart består av medvetslösa "kraftcentrum" eller "kraftenheter". Härifrån kommer, som nämnts, bland annat begreppen atomer, elektroner etc. Att det animaliska stoffet i motsats till det mineraliska registrerar behag och obehag, smärta och välbefinnande, är inte så märkligt, eftersom det är levande väsens mentala och fysiska reaktioner av upplevelserna på deras eget tillvaroplan som genom nervkombinationen kan ledas vidare till makrojagets kännedom, ande eller mentalitet. Makrojaget kan dock inte uppfatta det enskilda mikroväsendets upplevelse genom en intelligensmässig utredning av dessa reaktioner, utan uppfattar i stället denna upplevelses sammansmältning med tusentals, ja, miljontals medväsens upplevelser. Först i denna mångfald blir de till en ström av sådan styrka, att den kan registreras av våra nerver och sinnen som välbefinnande eller smärta, allteftersom de små väsendenas allmäntillstånd är välbefinnande eller smärta. Att mineralmaterien inte genom nervkombinationen kan sända någon mental reaktion till makrojagets kännedom, blir då självklart, eftersom stoffet här inte består av dagsmedvetna levande väsen och följaktligen inte kan registrera välbefinnande eller smärta eller ge uttryck för något som helst slag av mentalitet. Häri ligger grunden till mineralstoffets "medvetslöshet" eller "livlöshet".

Föregående

Nästa