1730. Att vara svag, slö och avvisande i denna mentala temperaturfråga, är liktydigt med undergång. Och där all växtlighet går under, breder öknen ut sig. Finns det inte tecken på sådana tendenser till ökenbildning inom mänsklighetens mentalitet eller psyke? Är det inte en förkrympning av mental växt att fullständigt förneka all andlighet, förneka tillvaron av ett evigt fortlevande odödligt jag i varje levande väsens organism? Är det inte en tämligen karg mental ökenmark som råder inom de områden, där man absolut endast tror på den döda materien och menar att det levande väsendet eller "skaparen" är en produkt av "det skapade" i stället för tvärtom? Det kan ju aldrig någonsin vara ett uttryck för mental frodighet eller intellektuell insikt att tro att det är "det skapade" som skapar "skaparen", och det måste vara ett rent ofruktbart eller mentalt ökentillstånd att förneka "skaparens" och därmed sin egen existens. Ja, är inte hela den rådande ofreden eller detta "allas krig mot alla" en orygglig dokumentation av ett helt förhärskande mentalt ökentillstånd? Varför blomstrar inte världsfreden inom den jordmänskliga sfären? Mänskligheten har sedan länge kunnat behärska elementen. Den har gjort miljoner av naturens hästkrafter till sina tjänare. Den behöver inte i något fall göra det hårda arbetet själv. Med maskiners hjälp kan den förflytta berg, klippor och floder och tillverka nyttoföremål i miljontal. Mer och mer befriar maskinerna människorna från den nedärvda "förbannelsen": "Du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett." Den mänskliga handen blir alltmer förfinad. Den behöver bara trycka på knappar för att framkalla maskinkraft, ljus, värme och kyla alltefter önskan. Väldiga transportmedel förflyttar människan bort över haven, upp genom luften och ned under vattnet. Ja, i vissa fall kan hon till och med förflytta sig från plats till plats i kapp med ljudet. När nu mänskligheten äger förmågan att lägga krafterna under sig och behärska elementen, varför blir då inte dess mentala tillstånd, dess allmänna lyckotillstånd, en kulmination i frodighet, hälsa och glädje? Det råder ju ingen brist på vare sig förmåga eller kraft till att få materien att lystra till viljan.