Martinus: Livets Bog, del 5, st 1747

1747. Här har vi alltså fått en liten inblick i "den riktiga mannens" och "den riktiga kvinnans" psyke. Det är i högsta grad nödvändigt att vi i vårt medvetande håller kvar denna inblick, för utan denna inblick i "mannens" och "kvinnans" renodlade sexuella poltillstånd kan vi inte rättvist bedöma det jordiska människolivet. Ja, framträder inte allmänhetens religion och vetenskap i stor förvirring så snart det rör sig om jordmänniskans sexuella struktur? Råder inte här i mycket stor utsträckning en orättvis bedömning? Är det inte synnerligen många människor i dag som inte är "riktiga män" och inte är "riktiga kvinnor", det vill säga "riktiga hanväsen" respektive "riktiga honväsen"? Är det inte ett utomordentligt stort antal människor som inte vill vara med om att förtrycka och förslava andra människor? Ja, de har absolut ingen önskan att vara herrar över sina medväsen. De hyser ingen som helst erövringslust. Hela deras psyke är emot denna "djuriska" aptit på makt och rikedom, detta att leva på andras bekostnad, på andras arbete och välfärd. De önskar avskaffa alla former av våld, brutalitet och dråp. De önskar lika rätt för alla väsen. De önskar beskydd för de svaga i samhället, så att dessa inte blir prisgivna åt de starkares hänsynslösa, egoistiska förtryck och utnyttjande. Dessa väsen känner en verklig leda vid att vara soldater, vid att undervisa och undervisas i att mörda och dräpa andra väsen och förstöra andras egendom. Är inte hela mänskligheten i själva verket genomsyrad av en enda stor längtan efter en "bestående fred", det vill säga efter en tillvaro där det råder harmoni, vilket åter är detsamma som sympati och glädje mellan alla och för alla? Kan en verklig eller absolut fred vara något annat än just detta? En fred som inte är sympati och glädje mellan alla och för alla, är absolut ingen fred. Den är och kan bara mer eller mindre vara ett oroscentrum. När människorna alltså börjar tro på humaniteten eller på en underminering av alla de krafter som i synnerhet var "de riktiga männens" och "de riktiga kvinnornas" speciella psyke och hjältementalitet, kan de ju inte själva vara så starkt renodlade "riktiga män" eller "riktiga kvinnor" som dessa, som ju inte känner till humanitet eller osjälviskhet.

Föregående

Nästa