Martinus: Livets Bog, del 5, st 1760

1760. Men att förena hela världen till ett folk eller en nation, låter sig inte göras enbart genom makt. En tillräckligt stor militärmakt kan naturligtvis tvinga in världens alla stater under sig och likaså genom tvång undertrycka människornas yttre manifestationer, så att allt till det yttre blir beskuret och framträder efter en diktators godtycke, men det inre psyket hos väsendet kan omöjligt förändras genom tvång, det kan blott stängas in. Men något som är instängt kan bara ha ett enda intresse, nämligen att bli fritt. Därför är ett diktatorsvälde i själva verket endast en dressyr. Människorna hålls i bur liksom en flock husdjur eller som djuren i ett menageri. Men det är inte livets mening att människornas slutfacit ska vara en cirkus, där de är dresserade djur som hålls i schack av cirkusdirektörens smällande pisksnärtar. Mänsklighetens förening till ett folk eller en stat med hjälp av diktatur är därför att likna vid skapandet av en mental vulkanisk terräng, under vilken våldsamma explosiva krafter håller på att spränga den överliggande tunna mentala jordskorpan. Att hylla ett sådant diktaturvälde, kan endast de väsen göra som därigenom kan nå en högre materiell position, större makt och utlösning av sitt begär att berika sig, större frihet eller äganderätt över materiella tillgångar, oavsett hur mycket detta sker på nästans bekostnad. I sådana materialistiska, själviska väsen möter vi just den nästan hundraprocentiga maskuliniteten respektive femininiteten, alltså väsen för vilka det absolut högsta fattbara idealet uttrycks med mottot "var och en är sig själv närmast". Inom sådana väsens domän är var och en som inte själv kan försvara sig dömd att vara slav åt andra. Vi ser således att det inte genom någon yttre maktkonstellation går att skapa det fullkomliga människoriket, det vill säga det verkliga fredsriket på jorden. Det verkliga fredsriket kan inte uppstå eller existera som en atmosfär av vilda djur, inspärrade i burar, och mot vilka man ständigt måste vara på sin vakt, beväpnad med allsköns mordvapen och förstörelseredskap. Man kan sätta upp stängsel kring de vilda djuren i djungeln, men rovdjuren blir inte spaka lamm eller idisslande ofarliga får för den skull. Vi ser alltså här att mänskligheten aldrig någonsin kan uppnå det önskade fredsriket på dressyrens eller den råa, brutala maktens väg, hur idealistisk den än må anses vara.

Föregående

Nästa