Martinus: Livets Bog, del 5, st 1895

1895. En alltigenom synlig eller fullkomlig J-människa har vi i Jesus från Nasaret eller världsåterlösaren Kristus. En J-människa kan alltså i kraft av världsåterlösningsprincipen åter födas på jorden, när detta väsen i den högre världen har upplevt den stora födelsen och det därvid inträdda kosmiska medvetandet och den andliga suveräniteten. Med detta medvetandetillstånd har väsendet blivit absolut immunt mot allt som kan betyda frestelser eller tendenser, som kan verka underminerande på bevarandet av väsendets hundraprocentigt kosmiska kapacitet. Världsåterlösaren kan inte vara en person som kan frestas av den enpoliga sfärens dödsbringande tendenser och därigenom föras nedåt. En världsåterlösares mission kan endast genomföras av ett väsen som i alla tänkbara förnedrande situationer, som han kan utsättas för av dem han ska befria eller frälsa, ständigt står andligt suverän och obesmittad. Bakom varje korsfästelse, av vad slag den vara må, oavsett om det gäller fastspikande av hans köttsliga lekamen på ett kors eller besudling eller lögnaktig förvanskning av sanningen om hans ord och väsen, förorsakad av intoleransens och förtalets mentala förruttnelsefantasier, står Världsåterlösarens mentalitet orubblig. Genom honom utstrålar livets ljus direkt från Gud. Det är just det oövervinneliga och oförgängliga hos hans ljus som garanterar mänsklighetens förlossning. Där Guds strålglans lyser direkt, klart och oförvanskat, kan ingen undergång ske. Där uppstår visdom, välsignelse, skaparförmåga, frid och glädje helt oavsett fysisk och psykisk korsfästelse, tortyr och lemlästning. För detta gudomliga strålflöde i psyke, tal och uppträdande måste nattens skuggor vika.

Föregående

Nästa