Martinus: Livets Bog, del 5, st 1919

1919. Vad alltså den sexuella utlösningsakten beträffar, utgör denna den allra högsta sinnesförnimmelsen, ja, den är själva kulminationen av behagsförnimmelse eller salighet. Hos växtväsendena är denna akt ännu en omedveten och svag behagsförnimmelse som automatiskt utlöser sig i växtväsendets instinktmässigt förda, svaga, fosterliknande fysiska tillvaro. Hos de lägre djurarterna utvecklas den sexuella driften så småningom mer och mer fram till ett automatiskt återkommande begär som fordrar tillfredsställelse liksom hungern efter mat och dryck. Men denna tillfredsställelse är den mest fundamentala och utgör, som nämnts, den allra största njutningen i väsendets livsupplevelse. Till detta begär är djurets fysiska fortplantningsförmåga automatiskt knuten. Den har sitt säte i särskilda organ, genom vilkas körtelfunktion de livsbefordrande materierna eller sekreten blir till. Hos djuret vidmakthålls eller befordras denna hunger- och mättnadsdrift alltså rent automatiskt genom det av könsorganen framkallade sexuella begäret. Detta begär förnims som en längtan efter en viss behagsförnimmelse eller salighetsnjutning. Denna behags- eller salighetsnjutning kan här endast uppnås genom en förbindelse med ett väsen av motsatt kön och utgör alltså den enpoliga sexualiteten. Då den maskulina principen här är den härskande, blir det hankönsväsendena som är de ledande och som mest animerar driften. Med den sexuella körtelfunktionen hos hankönsväsendet utvecklas ett oemotståndligt begär efter eller en dragning till sexuell beröring med ett honkönsväsen. När det lyckas uppnå denna beröring med ett honkönsväsen, som normalt är uppfyllt av ett motsvarande begär efter sexuell beröring med ett hankönsväsen, framkallar denna beröring en förnimmelse, till vilken det inte finns något motstycke. Det är en kulmination av välbehag, inte bara rent kroppsligt, utan även själsligt. Väsendet blir inhöljt i en verklig, kulminerande ljusets affekt, till dess att den ömsesidiga, fysiska sexuella beröringen eller akten mellan parterna har utlösts i en tillräcklig mättnad av det sexuella begär som framkallade akten.

Föregående

Nästa