Martinus: Livets Bog, del 5, st 1924

1924. Men denna grundenergi är inte tillräcklig för att skapa betingelser för ett levande väsens existens. Behagsförnimmelsen skulle ingenting betyda, om den inte kunde markeras i kontraster. Därför är det levande väsendets struktur och framträdande inte enbart en sexuell organverksamhet, utan den betingas alltså samtidigt av andra organverksamheter. Närmast bland dessa kommer den som uttrycks genom förståndsverksamheten och har sitt säte i organismens hjärn- och nervorgan. Den energi som här är dominerande eller avgörande, är således intelligensen. Men intelligensorganen kan inte leva som självständiga organismer. De utgör därför också bara en provins i samma organism som de sexuella organen. Men här är det energierna i spiralens fjärde rike som är den härskande faktorn. På samma sätt gör sig grundenergin från det tredje riket i spiralen gällande. Denna energi är kärleken till nästan, det vill säga "känsloenergin" blandad med så mycket automatiskt verkande intelligensenergi att den alltid skapar väsendets sympati för andra levande väsen med en sådan human kraft, att väsendet hellre vill lida självt än skapa lidande för andra väsen. Denna kultiverade eller fullkomnade känsloenergi eller detta mentala tillstånd är detsamma som kärlek. Denna energi bildar det kosmiska mellanledet mellan fysisk och psykisk eller andlig tillvaro. Den kan komma till fullständig kulmination på det fysiska planet och gör här det fysiska väsendet till det fullkomligaste som existerar på detta plan. Vi ser framför oss i ett sådant kulminerande kärleksväsen den fullkomliga eller färdiga människan, människan skapad till "Guds avbild". Den tillvarozon eller den mentala sfär som dessa väsens liv och medvetande utgör, är det riktiga människoriket. Och detta rike är alltså den sista livssfären i fysisk materia. Därför är det också det sista riket inom reinkarnationen.

Föregående

Nästa