Martinus: Livets Bog, del 6, st 2035

2035. Då människan inte kan få sin intellektualitet tillfredsställd på det religiösa området, blir hon under en viss epok ren materialist och lever uteslutande på kall intelligens, som främjar brutalitet eller inhumanitet och försvagar hennes andliga eller religiösa inställning till livet. Hon tror absolut inte på något utöver de rent fysiska realiteterna. Hon tror gärna att jorden är det enda klotet som är bebott. Hon tror inte på något evigt liv. Inget av det som tidigare var hennes livsfundament har hon längre någon tillit till i denna sin nya situation. Nu rör sig allting om att tillägna sig pengar, rikedom, position och ära. Men eftersom människan inte enbart lever i en fysisk värld, utan även lever i en andlig eller psykisk värld, räcker det inte att hon handlar logiskt i den fysiska världen, för detta handlingssätt blir skriande ologiskt om hon inte också tar den psykiska världen i betraktande. Därför har den rent intelligensmässiga inställningen till det dagliga livet inte gjort denna tillvaro mer fullkomlig andligt sett, även om den materiellt sett har gett människorna mycket gott, ja, rena underverk av teknisk och kemisk genialitet. Det har blivit mer och mer krig. Det så kallade "allas krig mot alla" har blivit det absolut allt förhärskande. Människorna har aldrig tidigare behövt upprusta och skapa mordvapen eller mordteknik i så hög grad som nu är fallet. Men det är här som de får alla sina olyckliga öden, dels genom kriget mellan länder eller stater, dels genom kriget man och man emellan. Härigenom utvecklas så känslomentaliteten, som efter hand skapar en ny förmåga, förmågan att känna medlidande.

Föregående

Nästa