Livets Bog, del 6
Om ”syndafallet” med ”utdrivningen ur paradiset” inte vore absolut nödvändiga led i skapandet av människan som ”Guds avbild”, skulle Guds ord ”allt är mycket gott” omöjligt kunna vara sanning
2072. Nej, vi ser här hur det just hade blivit en livs- och utvecklingsbetingelse för de eviga väsendena i salighetsriket, som symboliseras i Adam och Eva, att de måste igenom "syndafallet" och "utdrivningen ur paradiset". Det var en åtgärd av Gud att de skulle fås att "äta" av "kunskapens träd" på gott och ont, så att de därigenom liksom Gud själv skulle kunna skilja på gott och ont. Var det inte just detta som ormen sade till Eva? Ormen var inte något djävulskt väsen, utan ett Guds redskap, med vilket han kunde utföra något av sin modellering av människan "till sin avbild". Det är samma redskap som i dag framträder i Guds ledning av mänskligheten genom världsåterlösarna med Kristus i spetsen. Och därför kunde Gud uttrycka sin plan med hela skapelsen av jorden och den färdiga människan i de eviga orden: "Allt är mycket gott." Vi ser här att det skulle vara lite svårt att beteckna allt som mycket gott, om en stor del av mänskligheten verkligen skulle bli förtappad eller endast födas för att få sluta i ett evigt helvete, en evig pina, en evig eld, vilken inte som andra eldar skulle förtära väsendet och därigenom till slut befria det från denna kroppsliga smärta och pina. Någon sådan befrielse är det ju inte alls tal om inom den i dag gällande auktoritativa kyrkliga kristendomen. Där poängteras att det är djävulen som segrar, och bara en helt obetydlig del av väsendena som finner "nåd" inför Gud och blir frälsta från denna permanenta, sadistiska grymhet. Det finns ingenting som logiskt kan motivera ett sådant totalt meningslöst djävulskap som denna påstådda eviga pina i helvetet.