Martinus: Livets Bog, del 6, st 2124

2124. Den evige Fadern fortsatte: "Innan vi går vidare för att uppleva vår resa i mikrokosmos, är det nödvändigt att vi dröjer ett ögonblick vid mitt stora sändebud till världen, Jesus Kristus. Han var det fullkomliga exemplet på ett invigt väsen som är ett med mig. Den korsfästelse han genomgick var naturligtvis ett helvete för hans fysiska organism. Då organismen var en boning för myriader av levande väsen, celler, molekyler, atomer osv., var den i sig själv ett universum eller världsallt. Dess undergång var alltså en världskatastrof för dess mikroväsen. Men om Jesus och andra i världsåterlösningens tjänst inte hade uppenbarat mentaliteten i den verkliga kärleken till nästan, utan hade satt sin organism högre än mänsklighetens frälsning, skulle människorna ännu under omätliga tider ha fortsatt att tortera, dräpa och mörda varandra. Det måste dokumenteras att en sådan kärlek till nästan, i kraft av vilken väsendet kan ge sitt liv för att rädda andra från mörker och lidande, inte är blott fantasi, utan är en levande verklighet och tills vidare utgör det högsta målet för den oinvigda människans utveckling. Till följd av att mänsklighetens kosmiska ledare inte tvekat att offra sin hälsa, sitt liv och sin välgång för dess frälsning, kommer denna mänsklighet, med dessa heliga ledare som exempel eller förebilder, att ledas bort från den dräpande och lidandebefordrande principen, varigenom miljoner och åter miljoner av organismer efter hand blir befriade från mörkrets och dödens fasor. Genom att Världsåterlösaren gav sitt liv i mänsklighetens tjänst, inträffade en katastrof och undergång för hans organism. Detta var alltså på sätt och vis ett ont. Men om Världsåterlösaren inte hade offrat sig för mänsklighetens frälsning, utan blivit kvar i sitt eget rike eller på det tillvaroplan där han hörde hemma, och inte heller de andra stora andliga ledarna hade offrat sig, skulle inte mänskligheten genom något exempels makt eller genom någon förkunnelse ha blivit befruktad med humant vetande eller sätt att vara. Dess dråp- och krigsmentalitet och därmed dess olycks- eller lidandeepok skulle ha kommit att pågå tusentals och åter tusentals år längre än vad som nu blir fallet. Oanade miljoner offer för död och lidande som en sådan förlängd mörkerepok skulle ha krävt av mänskligheten, liksom det ständigt fortsatta blodbad på djuren som människorna till följd av sin böjelse för animalisk näring och kläder av skinn under denna epok skulle ha åstadkommit, kan härigenom undvikas. Du ser här, min älskade son, hur den allra högsta kärleken besjälar mina utsända kosmiska sändebud, och hur de utan denna kärlek omöjligt skulle kunna vara världsåterlösare eller världsfrälsare."

Föregående

Nästa