2211. Ätandet av kunskapens träd är således, som framgår av ovanstående, en absolut oundviklig nödvändighet för att väsendet ska bli i stånd att uppleva det högsta ljuset, det vill säga den allra högsta kunskapen om Guds existens, om kärleken som universums grundton, om väsendets odödlighet eller eviga existens och den härtill knutna eviga livsupplevelseförmågan, samt lösningen på livets mysterium som något självupplevt i väsendets vakna dagsmedvetande på det fysiska planet. Men hur skulle detta livets största ljus kunna markeras, om det inte existerade något, genom vilket det kunde markeras? Man kan inte markera ljus med hjälp av ljus. Det kan endast markeras genom sin motsats, det vill säga genom mörkret. Mörkret utgör alltså den motsats till ljuset, utan vilken ljuset omöjligt skulle kunna markeras. Det ragnarök eller den domedag, den krigets och dödens domän som vi tidigare berört, utgör således ett mörker, genom vilket livets största ljusupplevelse kan markeras och därmed bli tillgänglig för förnimmelse. Utan detta mörker skulle alltså ingen som helst livsupplevelse existera. Det gudomliga något eller jagen i de levande väsendena skulle visserligen existera, men de skulle aldrig någonsin komma att uppleva eller veta något om denna sin existens. En absolut död skulle alltså härska, där i dag universums eller världsalltets strålande manifestation lyser in i alla jagens organiska struktur och där existerar som deras eviga livsupplevelse i Gudomens strålflöde.