Livets Bog, del 6
Världskulturen kan ändras enbart genom utveckling, inte genom någon form av diktatur eller maktbud
2223. Vad gäller de här nämnda straffmetoderna måste vi också ursäkta myndigheterna eller regeringarna. Ett vetande eller en vetenskap på de levande väsendenas psykiska eller kosmiska område som de inte har, kan de omöjligt handla efter. Då all djurisk natur i människan är kulminerande själviskhet eller egoism, och därför i utomordentligt stor utsträckning yttrar sig som förföljelse av andra väsen ända till livsfara för dessa, så måste detta naturligtvis leda till att man måste söka skydd mot de hos människorna ännu framträdande djuriska naturerna eller anlagen. Då dessa egoistiska och dräpande naturer eller anlag är desamma som behärskar de vilda djuren, är det ju lika nödvändigt att skydda sig mot dessa naturer när de yttrar sig i människans beteende, som när de yttrar sig hos djuret. Och självfallet har man då varit tvungen att begagna de metoder som låg inom ens vetande och kunnande. Och här existerade alltså bara vedergällningsprincipen, vars utlösning genom regeringar, myndigheter och rättsväsen endast är en utlöpare av forna tiders barbariska hat- eller hämndnatur. Denna hämndnatur befordrades i väsendets psyke av den helt dominerande djuriska instinkten samt en svag begynnande intelligens. Detta var de enda försvarsdrifter som människan här själsligt var i besittning av. Och det är precis samma drifter, med ett växande intelligensområde och en begynnande human inverkan på väsendenas känsla, som dikterar världskulturen av i dag. Huvudsakligen är det alltså den djuriska instinkten och maktprincipen, befordrad av en utvidgad intelligens, som härskar bakom alla regeringar och myndigheter och allt rättsväsen i denna världskultur. De skyddar sig alla med hjälp av straff och i vissa fall avrättningar, antingen det gäller nationens egna invånare eller det är i krig med andra nationer och folk. Det är nödvändigt att det är på det viset i dag, men i den kommande världskulturen, där man också kommer att skydda sig mot de farliga djuriska naturerna i människan, kommer man absolut inte att straffa, hämnas eller avrätta. Där kommer man att förstå att sådana manifestationer absolut inte är kultur, utan hedniskt barbari och primitivitet, liksom man också kommer att vara fullständigt på det klara med att ingen som helst makt eller diktatur kan ändra ett väsens utvecklingsstadium och den därav skapade själsliga strukturen. Absolut ingenting annat än själva utvecklingen kan ändra ett väsens själsliga struktur från det primitiva och brutala till det intellektuella och humana. Vi ska senare återkomma till den humana skyddsmetod som efter hand kommer att utvecklas i den kommande världskulturen, där man varken kommer att känna till straff, tortyr eller avrättning.