2233. Var står kristendomen i denna moderna kulturyttring? Vem går i Jesu fotspår? Hur ska julevangeliets löfte om fred och välbehag kunna uppfyllas, när man ignorerar upplysningarna om vägen dit och i stället rent av har gjort utvecklandet av krigskapaciteten eller den dräpande principen till högsta livsmål? Är inte alla segerherrarna från de senaste krigen omgärdade med en vapenmakt, vars dödsbringande kapacitet sträcker sig tusentals mil utanför det territorium de själva besitter? Det är just inte några vänskapstecken eller trohetssymboler som vi här ser pryda nationerna eller staterna. De djuriska anlagen och krafterna kokar och sjuder ständigt under mänsklighetens mentala yta som lavan under en vulkan. Och ju mer staterna rustar sig med gigantiska mordvapen och en allt ödeläggande krigsberedskap, desto tunnare blir den mentala vulkanens ytskikt, för att till sist helt sprängas. Och där detta sker, kommer den dödsbringande mentala lavans helveteslågor att strömma ut och utplåna allt liv på sin väg. Där kulturvärden förut härskade och började bli till välsignelse för folk och länder, där fabriker och verkstäder förut gav arbete och levebröd åt miljoner människor, där universitet och läroanstalter, katedraler och kyrkor förut existerade och bildade ram kring tusentals hem med kärleksfulla föräldrar och uppväxande generationer, där tusentals barn förut varje dag gick glada till lek, skola och undervisning, där naturen förut strålade i all sin prakt, där livet förut blomstrade, fåglarna sjöng och nya kulturvärden spirade som vegetation i vårbrytning, där existerar efter ett sådant mentalt utbrott i form av atomkrig eller detta människornas sabotage mot själva naturen och livet endast en livlös öken, en detaljlös mark, en dödens stillhet, som en psykisk gravvård över en civilisation eller världskultur som dog av gudlöshet.