2242. Att denna villfarelse således kan florera och till och med bli till livsbasis för människorna, beror just på den omständigheten att förnimmelseförmågorna ännu inte har nått sin kulmination. Människorna kan med hjälp av dessa ännu bara se ett litet lokalt fält av sin eviga tillvaro. Varken deras minnesförmåga eller deras intuitionsförmåga befinner sig ännu på ett så utvecklat stadium, att de i kraft av dessa förmågor kan minnas eller intuitivt uppleva sina tidigare jordeliv. Ja, de kan inte ens minnas de första åren av sitt nuvarande jordeliv. Denna omständighet får människorna att tro att de börjar sin tillvaro i moderlivet under fostertillståndet, och att de således aldrig någonsin tidigare har existerat. De gör därför sin ålder identisk med sitt nuvarande fysiska jordelivs ålder. Men då de inte förstår att de levt tidigare, förstår de heller inte att de i en tidigare fysisk tillvaro kan ha skapat orsakerna till sitt nuvarande öde. De ser därför sitt liv bestå av en mängd fundamentala verkningar, såväl behagliga som obehagliga, men de ser inte orsakerna till dessa verkningar. De förstår inte att det kan ligga någon rättvisa i att ett litet barn redan i sin späda ålder kan utsättas för ett liv fullt av lidanden, medan ett annat barn, redan innan det är fött, begåvas med allt tänkbart för att det ska få ett liv i glädje och välbefinnande. De förstår inte heller det rättvisa i att somliga människor föds till ett förfärligt elände, till nöd, svält och fattigdom, medan andra föds till rikedom, lyx och frosseri. Likaså är den gudomliga rättvisan eller kärleken obegriplig för dem när de ser hur somliga barn föds bland förbrytare och uppfostras till förbrytare, varigenom de kommer på kant med samhällets lagar, kommer på straffanstalt eller i fängelse och förnedras, medan andra barn föds hos kärleksfulla föräldrar, får leva ett ärofullt och värdigt liv på berömmelsens tinnar, blir hyllade och hedrade av hela världen. De kan inte heller se någon gudomlig rättvisa eller kärlek i att somliga väsen föds som pygméer och huvudjägare i tropikernas mörka regnskogar och feberskapande sumpmarker, medan andra föds in i den moderna kulturens mångfald av förmåner.