2260. Men den vanliga jordiska människan är inte någon färdig människa. Hennes dagsmedvetna framträdande eller beteende befordras liksom djurets delvis automatiskt genom instinkt, tyngd och ointellektualiserad eller primitiv känsla, delvis liksom den färdiga människans genom humaniserad intellektualitet. Den begynnande mänskliga mentaliteten och beteendet är det absolut enda som kan leda människorna bort från djurrikets anlag, bort från kriget och mördandet, bort från hatet och hämnden och bort från sjukdomarna. Att alla dessa företeelser alltjämt finns inom det jordmänskliga området, beror enbart på de hos människorna ännu framträdande djuriska anlagen. Det beror alltså inte på någon djävul eller något slags frestelser från onda andar, utan uteslutande på människornas egen speciella utvecklingsstandard och det därav skapade beteendet. Här är det lätt att inse, att världens frälsning inte kan befordras genom en ny diktator eller ny regering, en ny politik, ja, inte ens genom en ny messias, utan enbart genom ett visst bestämt tidsavsnitt av en utvecklingsepok, inom vilken livet självt i förbindelse med den andliga vetenskapen ska visa människorna som faktiska sanningar, att detta att leva på sina djuriska anlag, att leva på djurets vis, omöjligt kan skapa en verkligt mänsklig tillvaro. I samma grad som människorna lever under de djuriska anlagen i sitt medvetande, får de bara uppleva en tillvaro som är analog med djurens. Och eftersom människorna har fått sin intelligens utvecklad, har de blivit i stånd att göra denna sin djuriska tillvaro eller sitt beteende tusen gånger mer mordiskt, mer lemlästande och fullt av lidande än vad djuren kan göra. Detta beteende existerar i dem som en överväldigande instinktmässig automatfunktion. Därför kan den endast genom vaket, dagsmedvetet, viljemässigt ingripande fås att upphöra eller förändras. Det är därför inte så konstigt att denna djuriska sida hos människorna, som tidigare nämnts, behärskar deras mentalitet, deras religion, deras politik, deras affärsvärld, deras konst och vetenskap, deras inställning till och beteende mot nästan, i samma grad som detta viljemässiga ingripande är den instinktmässiga automatfunktionen underlägset. Ingen av alla dessa företeelser är renodlad. De utgör blandningar av djurisk och mänsklig mentalitet och kan omöjligt vara något annat, eftersom deras upphov som nämnts utgör väsen, vars mentala struktur utgör en sådan blandning. Hur många procent som i dag är djurisk mentalitet och hur många procent som är mänsklig mentalitet, beror enbart på hur långt väsendet i fråga kommit i utvecklingen mot den fullkomliga människans stadium.