2286. Den här nämnda förvandlingen uppbärs således av två skilda, motsatta principer, "inveckling" och "utveckling". Den innersta analysen av dessa två principer är ännu huvudsakligen bara känd av högt utvecklade, invigda väsen. Vad som inte är särskilt känt, är just det som det levande väsendet har blivit invecklat i och åter måste utvecklas ifrån. När vi i dagligt tal nämner ordet "utveckling", förstår vi med detta ett väsens förvärvande av begåvning, förmågor och anlag. Men begreppet "utveckling" täcker inte alls vad som i själva verket äger rum. Om utvecklingen endast avsåg det ovannämnda, måste man säga om väsendet att det var under "inveckling". Men begreppet "utveckling" måste innefatta att något som är invecklat, blir utvecklat. Något som inte är invecklat kan inte utvecklas. Utveckling är således detsamma som att avveckla. Det vi kallar utveckling är alltså i sin djupaste analys ett uttryck för att väsendena avvecklar eller frigör sig från något som de är invecklade i. Denna inveckling måste alltså ha ägt rum före väsendenas utveckling. Om så inte vore fallet, skulle väsendenas tillstånd i form av utveckling i dag vara en total omöjlighet.