2297. Även om vi bör vara förstående och förlåtande när det gäller eventuella yttringar av de djuriska anlagen i vår nästas mentalitet och beteende, så betyder detta naturligtvis inte att man inte bör skydda sig mot sådana yttringar. Självfallet måste man skydda sig för dem likaväl när de kommer från människor som när de kommer från djuren. Men detta beskyddande får bara inte ske i hetsighet eller vrede, utan i full förståelse av situationens verkliga orsak, nämligen att inget väsen kan handla annorlunda än det vid tillfället i fråga är utvecklat till. Vrede, hämnd eller straff för att väsendet handlar som det gör, framstår här tydligt som överträdelse av livslagen, vars verkningar i motsvarande grad kommer att förlänga vederbörande lagöverträdares anknytning till ett mörkt öde. Hela mänsklighetens livsinställning måste här absolut vridas om till bergspredikans sätt att vara. Utan detta kommer ingen till Fadern, vilket betyder att utan denna medvetandeändring finns det ingen väg ut ur den mentala fångenskap som människans inveckling i djurrikets traditioner, vanor och anlag utgör.