2300. Men eftersom kunskapen om den andliga världen inte kunde uppnås eller bekräftas som faktum genom mått och vikt, volym och storleksbegrepp, såsom fallet är med den fysiska världens detaljer och områden, uppstod alltså tvivlet. Och det tillhörde inte längre god ton att tro på denna andliga världs existens. Man övergick till att mena att det inte existerade något annat än vad den fysiska forskningen efter hand kunde avslöja. Och genom den materiella forskningen kom man till insikt om krafter, vilkas existens endast kunde uppfattas indirekt genom deras inverkan på den synliga, fysiska materien. Genom experiment tillägnade man sig kunskaper, tack vare vilka man lärde sig att styra och leda dessa osynliga krafter för att utlösa vissa nyttiga fysiska syften. Dessa krafter var, som nämnts, i sig själva osynliga för den fysiska synen och kunde endast uppfattas genom de reaktioner de skapade i fysisk materia, och härigenom avslöjade de för den utvecklade forskaren att de var av andlig eller psykisk natur. Detta underströks ytterligare av att de i realiteten inte upptar någon plats i fysisk materia, i och med att de kan genomströmma sådan materia. Och nu har de materialistiska forskarna nått mycket långt när det gäller att operera med dessa osynliga krafter, utan att de vet vad de i själva verket har att göra med. Som redan tidigare är bekant för oss, betecknas dessa krafter som "elektricitet". Men vad elektriciteten egentligen är för något, är således alltjämt en gåta för den materialistiskt inriktade vetenskapen. Och gåtan måste självfallet förbli olöslig för denna vetenskap, så länge den tror att elektriciteten eller de osynliga krafter som bara kan uppfattas genom de reaktioner de skapar i fysisk materia, är fysiska.