2302. Forntidens stora visa var inte lika ovetande när det gäller elektriciteten. Vi kan således läsa i Bibeln hur kung Salomo byggde in ett elektriskt batteri i sitt gudomliga tempel. Man kan här läsa om de arton alnar höga kopparpelarna och om de fem alnar höga pelarhuvudena som satt på dessa pelare, samt om hur kedjor och trådar förenade och omslingrade dessa pelarhuvuden och förband dem med det gjutna runda "hav" som var tio alnar i diameter och fem alnar högt och omvirat med en trettio alnar lång tråd, samt om de övriga härmed förenade föremålen, vilkas samlade kombination och uppbyggnad tydligt nog utgör en batterianläggning, från vilken den stora illumination kunde utlösas som under templets invigning blev så stark att man måste avbryta gudstjänsten. Att man uppfattade detta ljus som "Guds ande", var just därför att man visste att detta ljus och den kraft som det representerade var en andlig eller psykisk kraft, vilket återigen är detsamma som tanke- eller medvetandekraft. Det är naturligt att man då måste uppfatta och beteckna denna gigantiska tanke- eller medvetandekraft som det den i verkligheten är, nämligen "Guds ande". Bibelns ord om att "Guds ande svävade över vattnet" blir således även här till faktisk verklighet. Forntidens största visa kände alltså utmärkt väl till elektriciteten, men absolut inte som en materiell kraft. De förstod dess inre sanna, andliga eller psykiska natur. Genom sin invigning i livets mysterier blev de alltså betrodda kunskapen om Guds ande eller denna levande kraft, som satte dem i stånd att använda den som en beskyddande och välsignande kraft i sin religiösa kult. Det var således denna kraft som gjorde det livsfarligt för obehöriga att beträda det allra heligaste, och därigenom skyddade den det högsta hemliga vetande som låg gömt i förbundsarken, så att detta inte kunde komma i oinvigdas händer och bli till förbannelse i form av svart magi i stället för att vara till välsignelse. Elektriciteten är således makrokosmisk livskraft. Det är exakt samma kraft som i avpassad mellankosmisk form fungerar som livskraft inne i oss och som genom våra nerver leds fram till de olika organen i vår organism, så att dessa kan få armar och ben att röra sig, helt bortsett från att hela vår tanke- och sinnesfunktion också hålls i gång genom den elektriska, magnetiska kraften. Och det är således denna kraft som vi i dagligt tal kallar "livskraft".