2316. Det är, som tidigare nämnts, uteslutande i kraft av rörelsen som vi uppfattar vår existens som levande väsen. Men för att rörelse ska kunna äga rum, måste det finnas något som kan röras, liksom det måste finnas något som kan sätta i gång rörelsen. Utan dessa tre realiteter kan rörelse omöjligt existera. Och utan rörelse är varje existens av liv absolut omöjlig. Utan rörelse, ingen skapelse, ingen manifestation, ingen som helst existens av de organismer som i dag tillkännager existensen av levande väsen. Vi ser här att livet eller livsupplevelsen förutsätter dessa tre realiteters existens. Vi ser att av dessa tre realiteter existerar två som helt osjälvständiga, nämligen stoffet och rörelsen. Stoffet behärskas av rörelsen just därför att dess framträdande i den ena eller andra formen är omöjligt utan rörelse. Men rörelsen är som nämnts inte heller fri. Den behärskas och dirigeras av den tredje realiteten, alltså av ett något, från vilket den utgår. Detta något utgör alltså rörelsens innersta upphov.