2360. För att göra Guds eget ensamma liv begripligt för sig, måste man naturligtvis först och främst förstå de betingelser som krävs för att något ska kunna uppleva och därmed vara levande eller ha liv och medvetande. Ser vi på vårt eget liv, finner vi att det består av en serie upplevelser som alla härrör från vår yttre värld. Vi ser hur naturens krafter arbetar runt omkring oss, vi ser levande väsen i en mängd variationer, former och framträdanden. Vi ser kontinenter och hav, berg och dalar. Vi ser klot, sol- och vintergatssystem som lyser för oss ute i världsrymden. Vi ser att allt utgör en oändlig ocean av rörelse. Men vi vet också att all denna rörelse inte är utlöst av enbart tillfälligheter eller slump, eftersom ingen som helst rörelse kan existera utan att ha utgått från ett eller annat levande väsen. Således finns det rörelser som har sin rot i eller utgår från såväl makrokosmiska som mikrokosmiska och mellankosmiska väsen. Men så länge människorna inte känner till andra väsensarter än de mellankosmiska och en liten grupp mikrokosmiska, men inte alls har någon kännedom om de makrokosmiska väsendena, kan de naturligtvis inte heller uppfatta de makrokosmiska rörelsearterna eller energiutlösningarna som levande. Därför är hela detta stora område av rörelser och energiutlösningar som vi kallar naturen, elementen, regn och solsken, kyla och värme osv., mystik för dessa väsen.