2371. Härifrån och framöver har så individen fri vilja att göra vad han vill. Men därmed följer då det tillägget, att han måste ta följderna av sitt handlande. Dräper han, så måste han själv bli dräpt. Beskyddar han andra väsen, så blir han själv beskyddad. Är han kylig och egoistisk gentemot andra levande väsen, så möter han själv till slut bara kyla och egoism hos sina medväsen. Under denna livsepok, det vill säga sista delen av djurriket eller den ännu inte färdiga människans livsepok, uppstår visdomen som frukter av de nämnda egoistiska erfarenheterna. Och människorna går med hjälp av dessa frukter eller visdomen in i sin epok av fullkomlighet, får kosmiskt medvetande, blir ett med Gud, och har därmed fått tillträde till den livsepok, där livsupplevelsen kulminerar i sin allra högsta och fullkomligaste form. Efter mättnaden på denna det fullkomliga livets epok söker sig väsendet åter mot salighetsriket, vilket det så återigen ska lämna för att uppnå livets kulmination i en ny spiral, och så fortsätter det i all evighet. På så vis är de levande väsendena garanterade förnyelse och möjlighet till evig livsupplevelse i den eviga Gudomens medvetande och organismdomän.