2427. Att jordmänskligheten således lever i ett permanent krigstillstånd eller ragnarök, beror enbart på att den ännu inte fått sina högre sympati- eller humana anlag utvecklade till någon särskilt hög grad av effektivitet utöver parningsprincipen eller sympatin för det motsatta könet. Den del av sympatianlagen som ska befordra den av det speciella hankönet och honkönet oavhängiga, verkliga kärleken till nästan eller principen att "älska sin nästa som man älskar sig själv", är ännu föga utvecklad i det jordmänskliga psyket. Medan människans rent fysiska skaparförmågor redan är så utvecklade att de fört henne fram till genialitet, så är hennes förmågor och anlag på det rent humana eller verkligt kärleksmässiga området ännu inte större än att miljoner och åter miljoner av jordens människor här alltjämt endast är analfabeter. Dessa miljoner och åter miljoner väsen är ännu behärskade av de hos dem från djurriket nedärvda själviska eller egoistiska medvetandetendenserna. Därför är det inte så konstigt att väsendenas dagliga uppträdande mot nästan i motsvarande grad är helt identiskt med djurens, vilkas livsprincip är: "Var och en är sig själv närmast." Ja, jordmänniskans uppträdande yttrar sig här, på grund av hennes vida högre intelligens, på ett mycket mer raffinerat, effektivt och grymt sätt. Men även om människans förmågor på det psykiska fältet i sin utveckling inte på långt när har kunnat mäta sig med hennes rent fysiska förmågors utveckling, så har de dock kommit ett gott stycke på väg och börjar hos många väsen vara medbestämmande i deras uppträdande. Och därför är det endast utvecklingen av dessa humana förmågor som kan avlägsna kriget och ofreden från människans väsen och tillvaro.