Martinus: Livets Bog, del 7, st 2437, punkt 0

2437. Enbart makt kan omöjligt skapa fred. Makten kan bara skapa förtryck och högmod och är därmed upphov till sitt eget absoluta förfall. All inhuman makt bär inom sig fröet till sin egen undergång. Såväl enskilda människor som stater, vilka bygger sin existens enbart på inhuman eller kärlekslös makt, går oundvikligen sitt eget förfall till mötes. Ett sådant uppträdande är vägen till ragnarök eller helvete. Detta ragnarök eller helvete utgör tröskelns väktare i renodlad form. Detta gäller för såväl stater som enskilda individer. Dessa tröskelns väktare är oumbärliga och gudomliga i så måtto att de hejdar väsendena i deras förgörande eller dödsbringande förtryck och själviska utnyttjande av de medväsen som står under deras makt. Då helveteskvalen och lidandena åstadkommer att den humana förmågan växer fram, kommer väsendena således genom denna nya förmåga att så småningom alltmer vänja sig av med att vilja bygga sina liv på förtryck och egoistiskt utnyttjande av sina medmänniskor, och att på bekostnad av deras lycka, hälsa och välbefinnande själva tillskansa sig livets materiella förmåner, ja, ända till lyx och överflöd. Alla väsen kommer således förr eller senare att möta tröskelns väktare, i den mån deras uppträdande är själviskt och baserat på att utnyttja andra. Om inte den inhumana makten på så vis ledde till ragnarök eller tröskelns väktare, skulle över huvud taget ingen människa kunna bli den "Guds avbild" som utvecklingen oundvikligen gör henne till.

Föregående

Nästa