Martinus: Livets Bog, del 7, st 2475, punkt 0

2475. Denna åtskillnad från de övriga väsendena i tillvaron är således en skapad företeelse. Men en skapad företeelse kan inte utgöra den verkliga analysen av situationen. Den kan endast vara en tänkt motsats till det absoluta. Och det absoluta här är jaget, som just är själva det levande något i varje levande väsen. Då detta något inte utgör ett manifesterat något, har det inte någon begränsning. Det har inte början eller slut. Det kan omöjligt delas. Det kan därför endast betecknas som ett odelbart något. Men då detta något således är odelbart, blir det liktydigt med det något som finns i varje levande väsen såsom dess jag. Jagen i alla levande väsen utgör alltså ett och samma något. Då detta något inte kan delas, blir det här ett faktum att alla väsen, i kraft av detta något eller jag, kosmiskt sett är olösligt sammanknutna. Alla levande väsen bildar således här en kosmisk, oskiljbar enhet. Det är, som nämnts, denna enhet som utgör den eviga Gudomen. Då således jagen i alla levande väsen tillsammans utgör Guds jag, blir de alla identiska med Gud, även om varje enskild individ på grund av sin individualitetsstruktur rättmätigt endast kan kallas en "gudason".

Föregående

Nästa