2610. På samma sätt som varje väsen börjar en ny inkarnation med att vara ett foster och därefter genomgår ett barnstadium, innan det når fram till sitt vuxna och mogna stadium och dess nya organism blivit färdigskapad och väsendet har fått öva upp sina medfödda förmågor och anlag från sina tidigare liv, för att därefter bli fritt och självständigt, så måste även varje väsen vid sin begynnande inkarnation i ett nytt kosmiskt spiralkretslopp vara ett foster och genomgå en uppövning av sina medvetandestadier, i vilka det kan uppnå det fullkomliga, vuxna kosmiska stadiet i detta kretslopp. Det är denna uppövning och tillväxt som utvecklingen utövar på väsendet. Och från och med att väsendet börjar sin inveckling i mineralriket, blir till växtväsen och därefter till djurväsen, till dess att det når den fullkomliga människans stadium då det är ett med Fadern och har blivit Guds avbild, så utgör dess medvetande eller psyke i verkligheten endast ett kosmiskt foster- och barntillstånd.